Sakna

Att sakna dig, det är att ha en brand över hudlagret.
Att sakna dig är att svida ända in i det yttersta och bara dina kyssar kan lindra hettan, en förströdd tryckning av två läppar mot min axel eller en medveten kyss med all lidelse du kan uppbringa. 
Du kan lindra genom att smeka min mage eller tvinna mitt hår mellan dina fingrar.
Jag saknar dig.
Din skepnad som lämnar skuggor mot sovrumsväggen, din kupade överrygg när du vilset letar utspridda klädesplagg på morgonen. Ditt leende över en bitter kopp kaffe i soluppgången från mitt fönster, din doft som dröjer sig kvar på kudden.
Det saknar jag också.
Men mest bara dig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0